Mamma och dotter kom. De såg Needy och de var väldigt förtjusta i henne. Bra tänkte jag och pratade bort Needys ovana att sura till på männsikor som går förbi henne när hon står i gången.
Plötsligt så ser jag Needy tjuvnypa en tjej som går förbi och jag suckar. Tiden går och jag får en väldigt bra kontakt iaf med mamma. Dottern är mer iaktagande och man ser hur nöjd och förväntansfull hon är över att rida min vackra häst.
Jag sadlade Needy och Michan skulle börja rida henne för att visa hur hon gick och betedde sig på banan. Det såg riktigt bra ut! Needy var glad och visade hur söt hon faktiskt är med öronen frammåt :)
Jag pratade även här mycket med mamma & dotter för att förklara hur Needy fungerar.
Sen blev det dags för dotter att provrida. Hon hoppade lätt upp i sadelen och jag förvånades av mig själv hur nöjd jag var att se henne rida min häst. Jag trodde det skulle kännas jobbigt men Needys uttryck gjorde mig glad. Hon såg nöjd ut och trippade fram med lite halvtaskig fart.
Hon skrittade henne fint i ett bra tag och sedan var det dags för trav, även har såg det riktigt bra ut. Dottern såg koncentrerad och glad ut och de såg faktiskt ut att trivas ihop.
Till slut var det dags för gallop. Och här kommer den stora skillnaden för en tjej som bara ridit på ridskola, nu räcker det inte längre att bara hålla i manen och sparka till lite med hälarna samtidigt som ridläraren skricker "Fatta höger gallop" och alla börjar samtidigt av rent grupptryck.
Det tog sin lilla tid men dottern fick fortfarande inte Needy i gallop, men jag föreslog att min syster skulle ge henne en snabb lektion i hur man gör. Som att ner med hälarna, luta dig lite tillbaka, ha bra fart och gör din fattning i ett hörn. Det tog inte fem minuter så föll Needy in i en fin och lugn gallop. Perfekt!
Sen hände det som inte fick hända.. dottern saktade av till trav och fick massa beröm. De befann sig på ena sidan av ridhuset och helt plötsligt gör Needy en ostbåde, ett bocksprång så vi alla ramlar av stolen. Vad hände?? Ingen kunde egentligen förstå vad som hände, antagligen ett dörr som stängdes igen och såg lite läskig ut. Vi fick iaf en chock av vad som tog åt min innan underbara häst?
Tankarna flög runt i huvudet och nu var jag säker på att dottern skulle ge mig en utskällning och gå sin väg. Men hon skrittade runt en stund och när hon var färdig hoppade hon av. Jag gick som en skämsen hund fram till henne och frågade hur det gick? -"Bra! Svarade hon glatt och vi gick ner till stallet.
Som avslutning visade jag runt i stallet och förklarade hur allting löpte på med kvällfodringar, var allt låg osv.
Slutligen så frågade jag dotter, igen ganska skämsen, om hon ville provrida fler gånger? Hon svarade med en glad stämma -"Neej". Då jag inte förstod varför hon såg så glad ut tittade jag förvånat på mamma som väste till mot dottern -"Du kan ju inte bara köpa en häst med bara en provridning!"
Vad lättad jag var. Om allt går som planerat ska hon provrida på söndag och från och med måndag ha henne på prov en vecka innan eventuellt köp.
Vilken dag :)
Håller tummarna!! :)
SvaraRadera