Eastdales "Jacksson"

Kvart över sju begav sig pappa och jag till Uppsala, resan skulle ta oss 7 timmar men tiden gick förvånansvärt fort och när jag vaknade (några mil från sthlm) var allt så vackert ute. Det var mycket mer snö och grantopparna tyngdes ner av snön. Vackert! Jag började bli nervös och förväntansfull, jag hade pratat med Berit Book, uppfödaren till Eastdale, om vägbeskrivning dagen innan men som tur var hade vi med oss gpsen som både hjälpte och stjälpte oss ibland =)
-En timme innan Uppsala...
Pappa och jag stannade till för att byta om och fräscha upp oss. Man blir lätt lite smågrisig av choklad, apelsinjuice och frallor på vägen upp! Så på med snyggjeansen och borsta håret.
-Framme!
Vi blev välkomnade in i deras hem och möttes av glada människor. Vi fortsatte in i köket och Berit tystade ner rösten och böjde sig ner över ett kompostgallet och sa: "Här ligger de".
Pappa och jag blev som vi säger, blown away. Plötsligt reser sig en av valparna, som innan legat tillsammans med sina syskon i en söt liten hög. Han sträcker på sig och börjar tassa rakt emot oss. "Tuff valp" tänkte jag.
- Det här är hannen då, säger Berit. Det var ju min valp!
Häftigt att det kan finna sig så, ödet, magiskt!

Nu kan jag inte hålla mig längre. Här kommer bilderna på den berömda valpen, tyvärr har han inte fått sitt riktiga namn än. Så vi säger bara Eastdales "Jacksson"